Att hitta rätt med register

Stefan Fridlund, skolbibliotekarie på Björnekullaskolan och Hyllinge skola, Åstorp.

I detta nyhetsbrev berättar skolbibliotekarie Stefan Fridlund om hur han kombinerar fysiska böcker med digitala verktyg för att förbättra elevernas kompetenser i informationssökning. Genom att kombinera analogt med digitalt siktar Stefan på att förstärka elevernas förståelse för hur de kan använda sig av böckernas register.

Kan du berätta lite om dig själv? Var arbetar du och vilken roll har du där?

Jag är skolbibliotekarie på Björnekullaskolan och Hyllinge skola. På skolan har jag två roller. Den första rollen är att jag ska vara med och förbättra elevernas språkliga förmåga, bland annat genom att ge rätt bok till rätt elev. Den andra rollen är att förbättra deras digitala förmåga, vilket bland annat betyder att det är mitt arbetsområde att lära ut upphovsrätt till eleverna och att förbereda dem inför AI:s framfart. 

Stefan Fridlund är skolbibliotekarie på Björnekullaskolan och Hyllinge skola.

Vad var din initiala motivation eller bakgrund till att du ville förbättra elevernas färdigheter i användningen av register?

Det började en dag när jag läste igenom de nya kursplanerna för att se hur skolbiblioteket kunde användas för att elevernas mål skulle bli uppfyllda. I NO-ämnen står det att eleverna ska behärska informationssökning, vilket är en av bibliotekets styrkor. 

Tidigare har jag också sett vilka problem som ungdomarna har att söka efter svaren på sina instuderingsfrågor. Om de till exempel har fått en fråga som handlar om kolhydrater så går de inte till registret och söker efter svaret, istället bläddrar de ofta slumpmässigt tills de hittar någonting som liknade svaret. Så jag ville helt enkelt få eleverna att börja använda registret.

Hur gick du tillväga när du började utforska och utveckla övningarna?

En av de viktigaste sakerna med registerövningen är att se till att eleverna inte fuskar genom att googla efter svaren eller genom att fråga ChatGPT. För att säkerhetsställa att eleverna hittar svaret i boken så måste deras svar matcha boken tillräckligt exakt. Det var svårt att hitta ett tillgängligt program som stöder den funktionen, men till slut insåg jag att de reguljära uttryck som Google Formulär erbjuder uppfyller mina behov. 

Kan du förklara vad reguljära uttryck är för något?

Reguljära uttryck, ofta kallade regex, är i grund och botten ett kraftfullt verktyg för att söka, matcha och manipulera text. Tänk på det som ett avancerat sökspråk. Om du någonsin har velat hitta specifika ord eller mönster inom en text, så är reguljära uttryck ditt verktyg. De kan vara lite kluriga att förstå i början, eftersom de använder en särskild kodning. Men när man väl förstår dem, kan de vara otroligt effektiva.

Hur använde du reguljära uttryck för att genomföra övningen?

Reguljära uttryck är tyvärr ingen silverkula, utan jag tvingades fortfarande anpassa de förväntade svaren. Ta till exempel frågan: Ge 4 exempel på mat som innehåller mycket stärkelse. Går man in i boken ser man att exemplen som boken nämner är potatis, ris, pasta och bröd. Jag fick anpassa valideringsmetoden så att jag åtminstone kunde vara ganska säker på att eleven faktiskt hittat svaret i boken. Här valde jag ris som det ord som eleven var tvungen att skriva i sitt svar.

I verktyget Google Formulär kan svar på frågor valideras med hjälp av reguljära uttryck.

Ett annat av problemen var att vissa elever skrev med stor eller liten bokstav, och reguljära uttryck är så strikt att deras svar måste vara exakt som min validering. Lösningen kom med att reguljära uttryck har en funktion som godkänner både en stor och en liten bokstav, och det gör man med [Aa]. På så sätt blir det korrekt med både Apa och apa. 

Ett tredje problem var att eleverna till stora delar var så dåliga på att stava. Trots att de kunde skriva av ett ord exakt som det står i boken så var det flera som inte kunde det. Ta till exempel ordet elektron. Därför lärde jag mig att enbart validera de första bokstäverna i ordet. Eftersom det inte är en övning i rättstavning utan en övning i informationssökning så tycker jag inte att det gör någonting att de stavar fel på resten av ordet så länge som de kan visa att de hittade ordet i boken.

En del av ordet används för validering för att undvika att eventuella stavfel påverkar syftet med övningen

Du arbetar ju med det man brukar kalla för digiloga övningar. Här mixar du exempelvis det analoga arbetet med den fysiska läroboken med de digitala verktygen för att leda eleverna genom övningen. Varför valde du att mixa analogt och digitalt på det här sättet?

Jag löste ett praktiskt problem baserat på behoven. Till exempel ville jag att eleverna skulle läsa en analog bok eftersom jag anser att det är viktigt att de läser fysiska böcker. Jag valde att göra en digital övning eftersom det är enklare att bedöma och ge omedelbar feedback.

Mötte du några överraskningar när du skapade eller implementerade övningarna? Hur hanterade du dem?

Den största överraskningen är hur dåliga eleverna är på alfabetet. Jag hade förväntat mig att de skulle kunna utföra lexikal sortering i huvudet, till exempel förstå att bokstaven 'k' kommer före 't' i alfabetet. Men det visade sig vara en utmaning för många. Till exempel, när de skulle lokalisera ordet "strykjärn" i registret, märkte jag att några började vid 'a' och gick bokstav för bokstav tills de nådde 's'.

På vilka sätt tror du att dessa övningar har påverkat elevernas lärande eller din undervisningspraxis?

Jag tror inte att vi är klara än. De måste öva fler gånger och inkorporera användningen av register i sin dagliga undervisning … och jag hade definitivt velat lära ut hur man använder innehållsförteckning.

Finns det några resurser, böcker eller verktyg som har varit användbara för dig i detta sammanhang?

Eleverna har varit en ständig inspirationskälla i detta sammanhang. Genom att kontinuerligt vara uppmärksam på deras misstag och problem har jag kunnat justera och förbättra upplägget.

Vilket råd skulle du ge till andra bibliotekarier eller lärare som funderar på att införa liknande övningar eller metoder i sin undervisning?

Jag skulle råda andra bibliotekarier och lärare att verkligen utnyttja skolbibliotekets potential som en resurs inte bara för svenskämnet, utan även för andra ämnen som naturvetenskap, bild, musik och så vidare.

Tack Stefan!

Lämna gärna en kommentar eller dela med dig av dina egna erfarenheter och lärdomar – tillsammans lär vi av varandra.